Anledningen till att vi publicerar denna information är försök att få piloter som flyger ”fast vinge” (vanliga roderstyrda flygplan, segelflygplan eller tyngdpunktsstyrda trikar) att förstå hur ett gyroplan beter sig i luften, för att kunna minimera risken för missförstånd och höja säkerheten i luften och på marken.
I Sverige finns ca 100 gyroplan och dubbelt så många gyropiloter i dag. Siffrorna fortsätter att öka och man kan se gyroplan i luften allt oftare.
Detaljer som du kanske inte har tänkt på:
- Gyroplan har prestanda och egenskaper som väsentligt skiljer sig från andra flygplan i samma viktklass.
- De flesta gyroplan är klassade som ultralätta eller experiment.
- Det är betydligt svårare att se ett gyroplan än ett flygplan i luften.
- Gyroplan har, beroende på modell, marschfart på mellan 60 och 160 km/h. De flesta ligger på ca 120 km/h.
- Längden på startsträckan kan variera, beroende på flera parametrar, från ett par meter till några hundra meter.
- Landningssträckan behöver inte vara längre än 10 meter. Med lite träning kan piloter landa mycket kortare.
- Normal finalfart och säker stigfart ligger på ca 100 km/h.
- Maxfarten överstiger inte 200 km/h.
- Sjunkhastigheten på tomgång ligger på mellan 4 och 8 m/s.
- Vid ett eventuellt motorbortfall störtar inte gyroplanet, utan fortsätter glidflyga med ett glidtal på ca 1:4, med bibehållen spak- och roderauktoritet.
- Gyroplan kan göra mycket snabba kurs- och höjdändringar med mycket låga G-belastningar.
- På finalen använder gyroplan en teknik som heter genomsjunk för att justera sin inflygningsvinkel. Gyroplanets glidtal minskar då. I extremfallet, när farten är 0, sjunker gyroplanet vertikalt.
- Gyroplan behöver mellan 15 sekunder och en minut för att sätta igång rotation på rotorn innan start.
- Gyroplan minskar, efter påbörjad upptagning för landning, sin fart nästan till noll. Det gör att ett gyro tar mer tid på banan vid studs och gå-om än andra flygplan.
- Vid fullstopp efter landning har gyrokopterpiloten flera val. Det säkraste är att stanna kvar på banan tills rotorn stannar, vilket kan ta upp till en minut. Gyroplanet har även möjlighet att taxa av banan innan rotorn stannar.
- Rotorn på ett gyroplan kan luta i sidled och bakåt. Gå aldrig i närheten av eller under en roterande rotor.
- Turbulensen bakom ett gyroplan kan jämföras med andra flygplan i samma viktklass och med samma flygfart. Observera att turbulens sprids på samma sätt som efter ett flygplan, längs färdlinjen bakom gyroplanet.
- Gyroplan har normalt bättre sikt uppåt och i sidled än andra typer av flygplan. Sikten nedåt och bakåt är begränsad.
- Gyroplan ger ifrån sig ett karakteristiskt ljud som kan ge ett subjektivt intryck av att det låter mer än vanliga flygplan.
- Gyroplan kan flyga i betydligt starkare vindar än flygplan. Det är oftast pilotens skicklighet som är den begränsande faktorn.
- Under utbildningen behöver elever färre landningsvarv för att bedriva en säker och effektiv utbildning.
- Utbildningen till gyropilot har sedan 2008 baserats på KSAB:s UL/PPL-utbildningsmaterial och KSAK:s välbearbetade utbildningsrutiner. Skånska gyrokopterklubben har kompletterat utbildningsmaterialet med sin egen ”Säkerhetsportal”.
- En vanlig gyropilot är en glad gubbe som gärna tar med dig på en flygtur.
Ständigt arbete med förbättringar inom flyget pågår hos oss, på KSAK och i andra klubbar. Besök gärna vår Säkerhetsportal. Vi välkomnar alla förbättringsförslag.
Om du vill lära dig mer, bläddra igenom materialet på vår hemsida. (Biblioteket är endast tillgängligt för klubbens medlemmar.)
Vi välkomnar alla nyfikna piloter. Fenomenet autogyro är så spännande och intressant att många som vågar provflyga blir bitna.